Hemmasara

Det fina sensommar vädret hade hållit i sig. En ljummen bris for förbi hans mjuka hår.
Han drog in doften från liljekonvalj och strök den muskulösa handen över det gröna gräset.

Platsen han valt ut var i en fridfull glänta i storskogen. Han tyckte speciellt om platsen för den porlande lilla bäcken bakom några träd. En harunge hoppade snabbt förbi  för att hälsa men hoppade lika snabbt ur hans åsyn.

Han kände sig redo och tog upp stenen han valt ut med stor omsorg. Den var slät och fin sten, tänkte han medans han släppte den.

Röd, varm vätska sipprade ut och han repeterade rörelsen tills han var säker på att offret avlidigt.

 "Så synd att människan smutsar ner i naturen." sade han med en djup suck och gick sedan tillbaka till sin bil.

(notera att jag inte ändrat ett dugg och detta är orginalet)