Hm...
Imorse gick jag in till mammas och Uffes sovrum och satte mig på deras säng och pratade med mamma. Efter en stund sade Uffe:
- När jag var tonåring var det enda jag ville att gå ut gymnasiet, flytta hemifrån och aldrig behöva se mina föräldrar igen. Så är det än idag. Och hela min umgängeskrets delar den uppfattningen.
- Aha...?
- Vad är det med dagens generation? Ingen vill frigöra sig!
Så vi fortsatte att prata om det där och jag kom fram till att det är ju många människor i min ålder idag som har separerade föräldrar och då menar jag de som flyttar varje vecka emellan föräldrarna (sorry Samma, ni räknas inte i denna kategori ;P). Då slipper man se dem varje dag och man har någon annanstans att ta sig så det är inget krav att bo hos mamma eller pappa. Det är bara att byta liksom.
Så framtidens vuxna kommer antagligen inte att känna samma... avsky(?) till sina föräldrar som Uffes generation gör.
Ja, det är min tes.
