Hemmasara

Vrålaporna lever i Centralamerikas djunglar. De är mycket speciellt byggda för att kunna förstärka deras vrål, som är mycket höga (därav namnet Vrålapor). Ljuden är så starka att man kan höra dem på flera kilometers avstånd.
Speciellt om de har Cochliomyia (hittade inte det svenska namnet, men på engelska heter det Screwworms).
Möt "the Screwfly" som lever i samma djunglar som Vrålaporna. "Screwflies" ser nästan likadana ut som vanliga husflugor, förutom att de är större. De är inte parasiter de själva, men deras bäbisar är det.
När det blir dags att ha flugbarn letar "the Screwflies" upp ett skadat däggdjur som de kan lägga sina ägg i. De bryr sig inte om vad för slags däggdjur och de behöver inte ett så stort sår. Till och med ett skrapsår i storleken av en loppa är ganska stort.
När äggen kläcks, är larven, eller maggotsen eller (the Screwworms) hungriga. Då de växer käkar de undertiden upp köttet omkring dem.
De flesta maggots är väldigt kräsna och äter bara dött kött, så de är inte något problem för deras värd. De kan faktiskt hjälpa till att rengöra såret som de kläcks i. Än idag använder läkare maggots i militären för att sterilisera sår.
Men dessa maggots av "the Screwfly" (the Screwworms) är födda omättliga och de konsumerar allt de kommer åt. Då de käkar upp djurets hälsosamma kött blir såret större, vilket leder fler screwflies dit som lägger sina ägg där. De äggen kläcks och såret blir bara större och större...
Ew. Fy. Upprepa.
I slutet av denna cykel väntas en smärtsam död för många Vrålapor.
Men screwflies kommer också med ett bud om fred.

Som alla primater vill Vrålapor para sig, ha mat och territorium - allt det där som gör att vara en Vrålapa kul. Så de tävlar med varandra om dessa saker - med andra ord; de slåss.
Men hur arga de än blir använder Vrålapor aldrig tänder eller klor. Även ifall en av Vrålaporna är mycket större är det mesta de gör att ge varandra örfilar och (förstås) vråla en hel del.
Det är inte värt att börja slåss ordentligt. Därför att även om den mindre apan blir helt ägd behövs det bara ett minimalt skrapsår för att båda parter ska förlora. Ett litetlitet nålsstick är allt en screwfly behöver för att lägga sina ägg i en.
Många forskare tror att Vrålapan utvecklade sin otroliga förmåga till att vråla på grund av the screwworms.
Alla apor som löste sina konflikter med att rivas och bitas (och bli riven och biten i gengäld) blev uppätna inifrån av screwworms. Game over för alla bitiga och riviga Vrålapgener.
Till slut var allt som var kvar i djungeln de oriviga och obitiga aporna. Survival of the fittest, vilket i detta fall var de mest orivigaste.
Men det fanns fortfarande apor att vilja para sig med och bananer att kämpa över så de utvecklade ett annat sätt att slåss: att vråla. Survival of the loudest. Och det är hur vi har fått Vrålapor.
Ser du? Parasiter är inte alls helt igenom dåliga. De tar primater som annars skulle ha dödat varandra och lämnar dem bara skrikande.