Hemmasara

Emma och jag går på UIG, så vi läser en kicks ass kurs, IKK (interkulturell kommunikation).

Idag hade vi en stilbytardag som gick ut på ett så kallat socialt experiment då vi skulle se hur (inte om) folk betedde sig annorlunda mot oss.

Jag var gravid.
Jag hade planerat det väldigt länge. Tänkte liksom försöka sätta mig in i hur Emmeli (my dear sis) har haft det ett tag av sitt liv. Och för att det skulle vara kul i allmänhet, för jag vet ju hur mkt tabu det är över det där egentligen...

Men iaf. Det såg ut som att jag var kanske i 24 veckan eller nåt. Alltså, skulle föda i mitten av mars kanske. Typ.

Hur som helst. Efter lunch gick jag på stan med Emma (som såg hyfsat normal ut, men var fotbollsnörd, men hade inte med sig sina attribut och whatever), Julia (som också såg hyfsat normal ut, bara extra fin (även om hon själv tkte att hon var fjortis) med rosa kjol and such), Ida (som hade sari, och var alltså MEST utstickande, enligt min mening) och Fanny, som var Tokio Hotel emo och fotade.
Det var alltså en lite mysko grupp. Jag såg inte riktigt de stirrande blickarna, men jag kunde känna dem. Jag kikade nyfiket på hur folk skulle reagera på min uppenbara tonårsgraviditet, men ingen kollade på mig, upplevde jag det som. Ibland såg jag hur folk kollade bort när de mötte min blick. Fanny sa att de stirrade ihjäl sig och jag ba "Näää, men det är väl på Ida isåfall!" och Fanny ba "Nä, det är på dig de stirrar! De kanske kollar på Ida först, men sen ser de dig." Vi gick förbi Max och folk slutade typ äta för att bara stirra när vi gick förbi. Jag såg aldrig de värsta stirrningarna. Blev mest behandlad som luft, eller något. Trodde att folk skulle glo ihjäl sig... Men så var inte fallet... Visst, några få blängde faktiskt på mig, mötte min blick och verkligen såg anklagande på mig. Dessa människor var mest de som redan hade barn och var i runt 30-årsåldern.
Jag gick in på Åhléns och Kappahl också och kikade på bäbiskläder. Expediterna kom inte fram för att hjälpa till. De verkade inte gilla mig heller tror jag... Aja, oh well.

Det var ändå väldigt roligt.

Det känns som att man förstår en hel del mer nu... Alla skulle behöva en dos av att gå i någon annans skor någon gång per år i alla fall. Bara byta stil och se hur det är. Det är väldigt nyttigt att försöka förstå hur saker faktiskt kan vara, och då behöver det inte handla om unga mödrar, utan olika yrken och vanliga stilar som punkare, emo, metal, PCD-tjejer etc...

Puss!!

Här är lite bilder som fanny tog! http://hjelt.blogg.se -- Där finns det fler bilder från dagen...

Egobilderna:

     

Lite mindre egoness, fast jag kan inte lova att jag inte slinker in på fotona ibland ändå:

          

Nä nu får det räcka. Bilderna som Fanny håller på att skicka till mig har inte ens synkat färdigt till hälften än, tror jag.
Men iaf. Det var fint.

Jag blir så stolt över vår fina röda vägg när jag ser dessa bilder. Och över klassen... antar jag. ;P Nä, 1b for life asså!