Tonårsvampyr det osar sex om

Amerikansk romantisk ungdomsthriller av Catherine Hardwicke med bl a Kristen Stewart, Robert Pattinson och Nikki Reed.

Den första boken i Stephenie Meyers ”Twilight”-serie har blivit film. Och även om hajpen är långt ifrån lika stor här som den är i USA, där hysterin kring denna liderliga vampyrsaga för ungdomar nästan har antagit Harry Potter-liknande proportioner, så är premiären efterlängtad och upphaussad även av svenska, och andra nordiska, fans.

”Twilight” börjar med att den vackra men lite eljest (LOL) tonårstjejen Bella flyttar från sin mamma i Arizona till sin pappa i den murriga, regniga lilla staden Forks i Washington. Bella har ställt in sig på en tillvaro i total tristess, men när hon träffar den stilige, likbleke och mystiske unge mannen Edward – som går i hennes skola men inte alls uppför sig som de andra eleverna – förändras allting.

Bella blir fascinerad, på gränsen till besatt, av Edward, men blir inte klok på honom, då han stöter bort henne i ena sekunden och vakar över henne som en skyddande ängel i den andra.

Inte förrän Bella börjar lägga ihop två och två – att Edward är snabb som en kobra, stark som en björn, kall som en fisk och ljusskygg som en fladdermus – går det upp för henne att killen är vampyr.

Och när det väl gör det är hon redan hopplöst förälskad. Inte ens det faktum att Edward pendlar mellan att vilja hångla upp henne och att vilja äta upp henne (OMG, precis vad jag sa ju, när jag läste baksidetexten) får henne att dra öronen åt sig, och de två inleder ett livsfarligt förhållande.

På det stora hela är det mycket som är snyggt i ”Twilight”. Inte minst vampyrerna – som osar av det sex det aldrig snackas om (eftersom detta är en ungdomsfilm (Och för att författaren är mormon.)). Soundtracket är stämningsfullt, miljöerna är vackra och kärlekshistorien är ovanligt köttig för att handla om tonåringar.

(Edward är visserligen född 1901, men har varit 17 år sedan 1918.)

På minussidan är att filmen är lite för lång, och att dialogen på vissa ställen är ungefär lika pinsam som anteckningar ur en tonårings dagbok.

Detta lär dock knappast hindra ”Twilight” från att dra in storkovan – och därmed sätta bollen i rullning för en ny stor, lukrativ filmfranchise (Let's hope not).